måndag 1 mars 2010

Skräckinjagande utsikt från Stadshuset

Stod utanför Stadshuset och väntade på 3:ans blåbuss. I snöglopet mellan träden utanför Serafen tornade det  kompakta kontorsbygge som kallas "StockholmWaterfront" upp sig. Jag tror att de flesta stockholmare är väldigt överraskade över hur detta jättekomplex kunde komma till stånd utan någon som helst debatt. Blev Byggnadsnämnden förd bakom ljuset? Varför larmade inte någon under utställningstiden? I Tidningen Affärsvärlden från september förra året beskrivs projektet som består av tre delar, hotell, kontor och kongresshall. Byggherren Jarl Asset Management låter förstå att kontorsbygget, de tre huskroppar som nu står klara var en förutsättning för att få ekonomi på det hela. "En kongresshall är en minusaffär och ett hotell är plus minus noll" säger en av projektets initiativtagare. Till slut var det White Arkitekter som löste ekvationen. "Det är en väldigt, väldigt hög exploatering här"säger samme person. Ja, det kan var och en se med egna ögon. Stadshuset har reducerats till en biroll och står som ett patetiskt bevis på den politiska oförmågan att väga samhällsintresset mot exploateringsintresset. Det ansvariga stadsbyggnadsborgarrådet 2005 när projektet initierades, hette Mikael Söderlund. Han gjorde en ljudlös sorti i samband med förra valet. Det vore intressant att höra honom förklara och försvara byggnadens förfärliga inverkan på Stockholms stadsbild. Hur resonerade man?

Stella Fare

7 kommentarer:

  1. Själv tycker jag inte att exploateringsnivån är ett problem. Däremot tycker jag att arkitekturen känns fyrkantig. Det är ett ordinärt hus på en extraordinär plats. Arkitektoniskt borde det ha krävt mycket mer på denna plats.

    Ironiskt nog tror jag att det här är en direkt följd av hur diskussionen i Stockholm ser ut. Det som framförallt fyller debattsidorna och samrådsmötena är höjd, höjd, höjd och höjd. (Och det mesta tyder på att det är en minoritet som fyller dessa samrådsmöten och debattsidor, de flesta Stockholmare verkar inte ha så stora problem med att tillåta höga hus här och var, tvärtom). Men väldigt få pratar om hur staden ska fungera, hur byggnaderna interagerar med stadsrummet, hur de ska trafikförsörjas, hur de ska utformas och så vidare. Jag tror att vi hade kunnat få något bättre på Waterfronts plats om diskussionen varit mer mogen och kunnat uppehålla sig kring något mer än höjder. Till exempel på hur byggnaden faktiskt gestaltas. För höjd behöver inte i sig vara ett problem, det kan tvärtom vara en tillgång, vilket inte minst just stadshuset är ett gott exempel på.

    SvaraRadera
  2. Jag har en del funderingar kring påståendet att Stockholm är världens vackraste stad.

    1. När fick staden den utmärkelsen, och av vem/vilka? Jag har hört det sägas ganska ofta, men aldrig utanför Stockholm. Det betyder inte att jag inte tycker att Stockholm är en vacker stad, men jag ser en ganska stor skillnad mellan att vara en vacker stad och vara världens vackraste stad.

    2. Är stadens skönhet verkligen dess viktigaste egenskap? Spelar inte funktionen någon roll? Eller miljön? Kan inte staden få vara lite ful på sina håll? Hur ska man kunna lägga märke till dess skönhet om det inte finns några kontraster?

    SvaraRadera
  3. Stella, biten om "ljudlös sort" är ironi av ett slag som man kanske ska vara försiktig med om man själv åkt ur kommunalfullmäktige med parti och allt. ;)

    Stockholmspartiets nedgång och fall kan kanske ses som en indikation på att nej-till-allt-politiken inte har så stort stöd bland väljarna trots allt. Att du nu tagits upp av Folkpartiet trots dessa meriter och trots att dina åsikter går på tvärs mot partiets kärnvärderingar (dvs att näringslivet vet bäst var deras pengar ska investeras utan att motsträviga politiker ska tala om för dem vad de får och inte får bygga t ex) är ett intressant vågspel med mandaten.

    Sedan kan jag nog tycka att utsikten mot Klaraterminalen, en klassisk "liggande skyskrapa", inte var så mycket att hurra för tidigare heller, men jag kan inte påstå att jag finner vare sig vertikalitet eller horisontalitet i sig "skräckinjagande". Det är kanske passande att de som blir skrämda av byggnader har bildat ett nätverk med just namnet "rädda" Stockholm.

    SvaraRadera
  4. Anders! Jag håller helt med om din formulering gällande byggnadskomplexets gestaltning. Däremot känns din orsaksanalys väldigt tillrättalagd. Vad är kopplingen mellan den klumpiga Waterfrontbyggnaden och vissa debattörers kritik av höghus mer exakt? Du menar kanske att om man hade fått bygga en skyskrapa där i stället så hade allt blivit mycket bättre? Det verkar ju inte helt självklart tycker jag. Troligen hade vi då bara fått en jättedos av samma beska medicin. Nej, jag tror vi får leta efter orsakerna hos okunniga beställare och cyniska arkitekter. Det du skriver inom parantes får väl anses som vanlig rutten YIMBY-retorik, dvs att ställa elitens negativism mot den förment folkliga utvecklingsoptimism ni säger er företräda.

    SvaraRadera
  5. Anders, du förvånar! Du skriver: "Det som framförallt fyller debattsidorna och samrådsmötena är höjd, höjd, höjd och höjd."
    Det är väl framförallt du som driver debatten dithän. Så fort någon har uttryckt önskemål om låg (lägre) höjd(er) så finns du där med dina e-kommentarer. Sen skriver du: "..Och det mesta tyder på att det är en minoritet som fyller dessa samrådsmöten och debattsidor.." Tja, du är väl i högsta grad denna minoritet. ibland får jag uppfattningen att du är den enda i Stockholm som driver skyskrapefrågan.

    SvaraRadera
  6. Bonnie: Det är inte alls jag, eller YIMBY, som driver höjdfrågan. Det är tvärtom de som motsätter sig högre höjder på byggnader till varje pris som låser sig fast kring just det och inget annat. Se bara på hur många inlägg som behandlar hushöjder på denna blogg, och jämför sedan med yimby.se.
    Se bara på debatten om Waterfront och västra city. Hur många debattartiklar har det skrivits om hur vi ska göra ett bra Västra City? Det är hushöjderna som upprör, medan vi försöker att titta på helhetsbilden. Läs gärna vårt yttrande om västra city:
    http://www.yimby.se/material/yttranden/city/vastra_city/Yttrande_Vastra_City.pdf

    Skillnaden mellan oss och en del andra debattörer är att vi inte automatiskt säger nej bara för att att hus passerar ett visst antal våningsplan. Men vi säger inte heller automatiskt ja. Till exempel är vi tveksamma till högre bebyggelse vid nya slussen.

    Mvh, Anders Gardebring

    SvaraRadera
  7. Michael:
    Nu tycker jag att du drar lite väl stora växlar på mitt inlägg. Jag säger varken bu eller bä till tanken att man kunde provat en högre bebyggelse vid nuvarande waterfront, det handlar i så fall om hur en sådan bebyggelse skulle gestaltas. Och det är det man missat vid Waterfront, att diskutera gestaltningen. För större delen av debatten handlade bara om just volym och höjd, vilket slår tillbaka. Min kommentar ska alltså inte tolkas som att jag hade velat se något större vid waterfronts plats, min kommentar ska tolkas precis som jag skrev, att stadsbyggnadsdiskussionen i Stockholm är för låst vid en enda faktor, höjd.

    SvaraRadera