torsdag 25 februari 2010

Tvist om Tors torn – början till omtänkande?

Det börjar röra på sig! Skillnaderna ökar i synen på Stockholms planer på tät, trång och hög bebyggelse.
När kommunstyrelsen i onsdags (24/2) tog ställning till Norra Stationsområdet inför kommunfullmäktiges beslut den 31 mars markerade socialdemokraterna tydligare än tidigare att de är tveksamma till den höga exploateringen.
Konkret tog detta sig uttryck i att de, tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet, vill ha en arkitekttävling om de brutala och kompakta Tors torn som föreslagits bli symbolen för den nya stadsdelen Norra Station.
Men de borgerliga bet sig fast i betonglösningen. Hur länge till? Kan åtminstone några förmås att tänka om till den 31 mars?
Socialdemokraterna knyter an till erfarenheterna från Hammarby sjöstad, som ju pekar i diametralt annan riktning än Norra Stations-planen, och de vill ha en utredning av konsekvenserna för barnen av den höga exploateringen. En sådan utredning kan knappast leda till något positivt för den härskande Norra Stations-planen.
Såvitt jag förstår närmar de sig därmed de två mindre oppositionspartierna som länge varit tydligt kritiska.

Moderaterna med stödpartier går i stället å andra hållet. I exploateringsnämnden har de, tyvärr med stöd av folkpartisten Gülan Avci, påpekat att de vill ha ÄNNU högre exploatering än de redan så kompakta planerna för Norra Station Detta av ekonomiska skäl – det kostar så mycket att överdäcka och koppla sig samman med Karolinska på Solnasidan.
Inte ett ord om några mänskliga effekter! Bara ekonomin styr.
Detta inskränkta synsätt framförde också det föredragande borgarrådet Sten Nordin i kommunstyrelsen. Och fick stöd av den borgerliga majoriteten.
Nu ska man inte höja socialdemokraterna till skyarna. De godtar ändå i huvudsak den detaljplan som aldrig borde ha kommit så långt. Deras inställning är, än så länge, ett både-och. Förhoppningsvis har diskussionen inom partiet, som man kan hoppas bli livlig den närmaste månaden, ökat den kritiska insikten tills kommunfullmäktige ska besluta den 31 mars.

Ambitionen i stadens Vision 2030 som ”förenar högkvalitativa bostäder med världsledande forskningsverksamhet” låter strålande – men den hade inte behövt leda till kompaktbebebyggelse, högexploatering och brist på mänsklig närhet. Nu har det ekonomiska tänkandet fått ta över det humanistiska, pengarna segrat över livskvaliteten.
När nu socialdemokraterna tycks börja svänga till en mer kritisk inställning – hur länge ska folkpartiet hålla sig kvar i kraven på en ännu högre exploatering, ännu högre hus med trånga gaturum? Och hur länge kan moderaternas ledning hålla stånd mot många av sina väljares kritik?

OLOF KLEBERG

13 kommentarer:

  1. Det som är intressant med ditt inlägg är att du vill sätta dig som uttolkare av andra människors önskemål. Du menar alltså att du är rätt person att tala om för andra vad de vill ha. Jag har ett tips: Fråga dem istället.
    Du kan blir förvånad av svaret.
    Sanningen är nämligen att väldigt många uppskattar den typ av relativt täta miljöer som planeras i Norra Stationsområdet. Det finns också många som uppskattar att Stockholmssiluetten får nya tillskott.

    Men framförallt är det lite märkligt att du kritiserar norra stationsområdet, som handlar om att bygga bort ett trafik-ghetto, samtidigt som du ute i högerspalten kritiserar just sådana omänskliga trafikstörda miljöer. För jag delar din analys av vad som gjordes i Stockholm på 50 och 60-talet (även om det finns en del detaljer i debatten om Klararivningarna som tenderar att vara överdrivna). Men jag har också samtidigt mycket svårt att se vad det har med Norra Stationsområdet att göra. Här handlar det om att bygga stad ovanpå vad som idag är parkeringsplatser, spårområde och motorväg. Och tors torn är inte märkligare än Globen, Kungstornen eller stadshuset. I Stockholm har vi alltid byggt byggnader som står ut, eller menar du att historien ska stanna för att det gjordes misstag på 50- och 60-talet?

    Du skriver:
    "Kristina Alvendal (m), driver på för spretiga skyskrapor och vill skattesubventionera rika byggbolag för att de mot sin vilja ska bygga högt."

    Det är en felaktig uppgift. Idag är tomträttsavgälden (det pris byggbolag betalar för att få bygga på mark i Stockholm) utformad så att du inte betalar för den mark du utnyttjar. Du betalar istället för varje användbar kvadratmeter byggd yta. Ett hus på tre våningar kostar alltså mer än ett hus med två våningar i tomträttsavgäld. Det här gynnar inte direkt ett miljövänligt byggande eftersom det blir en konstlad styrning som trycker ner exploateringsnivån i nybyggen. Att se över denna handlar alltså ingalunda om att skattesubventionera höga hus, utan om att minska storleken på den täthetsskatt som idag finns.

    Tomträttsavgäldens utformning gör således att det i princip bara är i mycket centrala lägen som det är ekonomiskt möjligt att idag bygga högt i Stockholm (eftersom man där kan ta bra betalt för lägenheter och kontor).

    SvaraRadera
  2. Vad är liberalt i detta nätverk?

    SvaraRadera
  3. Svar till gardebring 3 mars, kommentar till OK 25 februari

    Först: beklagar ett sent svar, så oförlåtligt omodernt!
    Kritiken mot Norra Stationsplanen och Tors torn är inget försvar för hur området ser ut i dag, som du antyder. Tvärtom, där behövs stor förändring.
    Men inte genom att bygga högre och trängre än någon annanstans i Sverige. Kvarteren blir mörka, snäva, högutnyttjade – ett härligt område för ekonomiska intressen, en dålig livsmiljö för människor.
    Dina jämförelser med andra höga byggnader haltar. Tors torn tänks bli 140 m högt – Wenner Gren Center en bit därifrån, omgivet av mindre hus och grönska, är 74 m, Globen 110 m, Stadshuset 106 m. Men höjden är bara en del av problemet, det värsta är att hela området hotar bli ogästvänligt.
    Helt tvärtemot Charles Landrys tankar om en attraktiv stad med mänskliga mått som jag refererade till. Eller läs Ola Anderssons fina artikel i Svenskan (9 februari) om hur kreativitet och vitalitet på Manhattan inte frodades kring skyskraporna utan i den lite slitna, äldre och lägre bebyggelsen på södra Manhattan.
    En helt annan sak: Du tror att jag vill tala om för andra vad de vill ha. Nej, inte alls! Men jag vill få många att diskutera.
    Det kan vara så, som jag såg att flera bloggare noterade efter Lars Epsteins artkel från diskussionsmötet på ABF (www.dn.se), att kritikerna är grå- och vithåriga. Medan de yngre, underförstått modernare, tycker att höga hus och trånga miljöer är häftiga. Ja, kanske är det inte bara Stureplanscentern som tänker så.
    Det skulle vara väldigt intressant att få fram en opinionsundersökning om hur Stockholm ska se ut i framtiden!

    SvaraRadera
  4. Sådana opinionsundersökningar har utförts, dock inte med statistiskt slumpmässigt urval utan i form av läsarundersökningar på de stora dagstidningarnas sajter. Resultaten är genomgående att de som vill tillåta högre bebyggelse är mer än dubbelt så många som de som vill förbjuda den, och sedan tillkommer den stora majoriteten som inte bryr sig så mycket om ifall det byggs skyskrapor eller inte.

    Kort randanmärkning angående Ola Anderssons artikel i SvD: Vad artikelförfattaren missade är det enkla faktum att skyskrapebyggena i NY höll nere lokalpriserna och därigenom gav Jane Jacobs och hennes gelikar en möjlighet att hitta hyfsat billiga lokaler för konstnärliga och andra aktiviteter. Hade man låst fast sig vid en traditionell tre-fyravåningsskala hade man snabbt fått samma problem som Stockholm håller på att få nu: Kreativa aktiviteter, udda småbutiker och annat som ger vitalitet åt stadskärnan trängs ut ur innerstaden och eftersom livsbetingelserna saknas i våra modernistiska förorter läggs de helt enkelt ned.

    SvaraRadera
  5. Till Mikael,
    DN och Svenskan skriver själva att resultatet i deras opinionsbarometrar bara står för vad de som svarar tycker dvs det har inget med någon annan representativitet att göra. Du, Mikael, kan ju faktiskt gå in och svara flera gånger på samma fråga. Det var oproffsigt att påstå att det skulle vara representativt för vad Stockholmarna tycker.

    SvaraRadera
  6. I så fall får jag vara så övermåttan angelägen att jag går ut och lånar någon annans dator, ty opinionsundersökningar på nätet tillåter aldrig mer än en röst per IP-nummer. Lite parentetiskt kan jag meddela att jag fick ett gott skratt när en välkänd Nimbyit (vars namn jag avstår från att nämna här) öppet klagade på att siffrorna på en DN-poll inte ändrades "hur mycket man än trycker!" Sedan anklagade hon DN för att fuska...

    Min poäng är just att de som röstar i sådana här undersökningar är de som är engagerade, i det här fallet för/emot att tillåta högre bebyggelse i Stockholm. De som tycker det kvittar avstår. Oavsett om gruppen likgiltiga är dubbelt eller tiodubbelt så stor som de som röstar så är nej-gruppen en minoritet - redan bland de engagerade är de som resultaten visar inte mer än som allra mest en tredjedel - och om du lägger till de likgiltiga blir höghusmotståndargruppen allt ifrån en liten till en försumbar minoritet.

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Hej Olof. Tack för ditt svar. Jag vet inte varför jag inte notifierades om att du skrivit ett svar, brukar ju dyka upp ett mail.
    Hursom, en replik.
    Grundproblemet som du gör, och en kritik som jag inte tycker att du besvarat, är att du vill bestämma åt andra vilka miljöer de ska vilja bo i. Jag har aldrig påstått att ingen vill bo i den glesa förorten (däremot stöder forskning på området att tät blandstad är attraktivare), eller i villa. Att jag själv inte vill bo så har inte med saken att göra. Alla har vi olika preferenser, och föredrar olika typer av miljöer. Men du påstår helt frankt att Norra Station blir för tätt, för mörkt, ja hemskt i största allmänhet. Enligt vem? Tvingar någon dig att bo där? Varför vill du inte tillåta mångfald i stadsmiljöerna? Själv bejakar jag att vi vill olika saker, och jag tycker därför att både skyskrapor och stadsradhus får plats i Stockholm. Vi ska inte förbjuda det ena eller det andra enkom utifrån våra personliga preferenser om önskad boendemiljö. Själv gillar jag riktigt täta miljöer med höga exploateringstal. Det handlar inte om att ge byggbolag "profit" eller att "ekonomin styr". Det handlar om närhet, myllrande stadsliv och allt det andra som lockar med storstaden. Att skriva att området leder till "brist på mänsklig närhet" är för mig faktiskt helt obegripligt. Det, om något, är ju något som just en hög exploateringsnivå leder till. Du behöver förstå att dessa typer av miljöer för många är attraktiva! Precis på samma sätt som du själv tilltalas av andra typer av miljöer. Bejaka mångfalden istället för att försöka stoppa den.

    Sedan finns det naturligtvis detaljer i Norra Stationsområdet som kan förbättras. Fasaderna är för enahanda på sina ställen, hushöjderna skulle kunna varieras ännu mer (och då menar jag inte bara uppåt utan också neråt, kontraster är något jag gillar) och framförallt måste Norrtullsplatsen gestaltas om i grunden.

    Vad gäller hushöjder så verkar du i din kommentar mena att det vi en gång har byggt för all framtid ska sätta gränserna för vad vi i framtiden kan bygga. En sådan inställning till stadsbyggnad är för mig direkt obegriplig. Vi ska bygga det vi vill som Stockholmare och det som vi tycker passar i staden. Att begränsa höjd utifrån vad som tidigare byggts är lika märkligt som att man skulle vägrat bygga hissar eller dra in el i gamla hus. Staden förändras över tid helt enkelt.

    Du skriver att du vill få många att diskutera. Vad bra säger jag då! Det har många sagt i ganska många år nu.

    Nu är diskussionen här.

    SvaraRadera
  9. Vad gäller nätundersökningar så utmynnar de alltid i ett stort plus för de som vill ha tätare och högre bebyggelse. Nejsidan vinner aldrig (inte såvitt jag sett iaf), inte ens i samband med svenskans mest kritiska artiklar.
    Så antingen är det några höghusförespråkare som är riktigt, riktigt energiska och bara ligger o väntar på nya undersökningar på nätet för att starta igång sin armé av fjärrstyrda datorer för att gå in o fuskrösta, eller så är det faktiskt så att resultatet hyfsat avspeglar vad tidningens läsare tycker.

    Jag jobbar ju själv som webbutvecklare och har skrivit en del webbundersökningsystem av sådan typ som tidningarna använder. Systematiskt fuskande är ganska lätt att spåra och brukar leda till att undersökningen tas bort.

    SvaraRadera
  10. OK beträffande antydan till fusk med tidningsbarometrarna. Vi behöver inte grotta ner oss i det. Hur som helst, kan inte barometrarnas representativitet gälla för att annat än dom som svarar på enkäten. Och om den populationen vet vi inget. Svd och DN gör inte heller anspråk på att det handlar om någonting annat än just de svarande. Därför skulle jag dra mig för att generalisera utifrån de barometrarna. En indikator dock är att stadsbyggnadsborgarrådet inte vann moderaternas provval på hemmaplan utan kom till och med långt bak för att vara ett borgarråd. Å andra sidan kan det möjligen uttolkas som att många moderater i 3:e kretsen inte vill bygga högt. Men inte heller det säger något allmänt om intresset för att bygga högt i Stockholm. Men det finns åtminstone en tydlig population.

    SvaraRadera
  11. Bonnie, hade du haft samma inställning till nätundersökningarna om de hade visat ett omvänt resultat?

    SvaraRadera
  12. Bonnie, hur menar du nu? Kristina Alvendal kom tvåa i den absolut hårdaste valkretsen: Valkrets 3 Norrmalm-Östermalm, endast slagen av ett annat borgarråd, Ulla Hamilton.
    Den enda, på någon lista, som fått fler röster än dessa två är Sten Nordin.

    SvaraRadera
  13. Bonnie:
    Du är naturligtvis fullt medveten om att det inte finns några 50% av Stockholmarna som är motståndare till högre bebyggelse. Att försöka förneka detta så uppenbara faktum gör bara att diskussionen för mig blir ointressant. Jag diskuterar gärna fördelar och problem med olika typer av bebyggelsetopologier, men uppenbara sanningar bör accepteras för att de är just sådana. Om du nu inte gillar högre bebyggelse så säg då som det är, att du tycker att majoriteten har fel och argumentera sedan utifrån detta.

    SvaraRadera