Norra Station – för människor eller kapital?

Sakliga invändningar bemöttes med vänliga förnumstigheter och schabloniserade plattityder.
Debatten på ABF-huset i onsdags om Stockholm Waterfront, Västra City och den kompakta höghusframtid som väntar oss gav på ett sätt tydliga besked. Det finns – ännu! – en kompakt majoritet för att bygga en helt ny typ av innerstad med höga hus, tät bebyggelse och trånga gator. Först ut är Norra Station med Tors torn, där kommunfullmäktige ska besluta nu på måndag 15 mars.
Ja, det där är ju redan bestämt, som Susanne Lind, chef för stadsbyggnadskontoret, frankt uttryckte det på ABF-debatten. Så är det med demokratin, enligt kommunens främsta tjänsteman inom byggsektorn!
Efter Norra Station väntar planerna för Västra City, området kring Centralen, som enligt programsamrådet ska bli minst lika kompakt och människofientligt. Här finns det dock tid för en medborgerlig opinion. Inga planer kan sättas i verket förrän 2017 då Citybanan blir klar. Men tillväxt- och höghusfixerade politiker kan långt dessförinnan ha bundit upp sig. Om de inte utsätts för press från gräsrötterna.

Susanne Lind framförde de mest hårresande plattityder om hur Stockholms centrum ska växa. Det ska ske mer blandat, med mycket bostäder, det ska skapas ”fina miljöer för människor” – men, men… Då måste man samtidigt ”utmana riksintressen” och bygga högt. Stockholm behöver ”attraktioner”, ”symbolbyggnader”, ”märkesbyggnader” – flosklerna flöt på.
Att symbolbyggnaden Stadshuset nu kläms ner av det förfärliga ”schabraket” (som Birgit Friggebo sa i debatten) Stockholm Waterfront tycktes inte avskräcka Susanne Lind.
Nu ska inte all kritik falla på Susanne Lind, som bara varit stadsbyggnadschef i ett par månader. Hon komprimerade bara den floskelsamling som finns i de kommunala handlingarna till fullmäktiges debatt den 15 mars.
”De fina miljöerna för människorna” ska alltså skapas genom att exploateringstalen, dvs mängden byggyta som man kan få in per kvadratmeter, blir mycket högre än i dagens Stockholm. Helst ska de bli ännu högre enligt vad moderaten Petter Lindfors och folkpartisten Gülan Avci kommit överens om i exploateringsnämnden. Kapitalet ska ha sitt!
Susanne Lind uttryckte alltså bara det som en majoritet av politiker tänker. (Socialdemokraterna verkar vilja backa – de lyfter nu fram Hammarby sjöstad som ett ideal, tvärtemot vad Norra Station hotar att bli. Men de sväljer ändå, hittills, gigantplanerna. Vi får se 15 mars!)

Intressant nog sa Susanne Lind att man måste ”utmana riksintressen” för att genomföra Norra Station och Västra City. Hela Stockholms centrum är nämligen ett riksintresse. Det får man inte hantera hur som helst.
Länsstyrelsen ska tillse att riksintressena värnas gentemot kortsynta kommunpolitiker. Så är det i princip. Men länsstyrelsens plandirektör Inger Holmqvist kunde på ABF inte ange några invändningar mot Stockholm Waterfront. Om det kan byggas utan att riksintressena skadas, då kan naturligtvis Västra City utan vidare byggas enligt ursprungliga planer. Länsstyrelsen passar.
En liten positiv signal gav ändå Susanne Lind: ”ett visst omtag” måste göras när det gäller utformningen av Västra City. Har några politiker fått kalla fötter av katastrofen Stockholm Waterfront? Tycker de kanske att den ”symbolbyggnaden” inte riktigt kan mäta sig med Ragnar Östbergs Stadshus?
Mest positivt var dock arkitekturhistorikern Eva Erikssons förslag: utlys en arkitekttävling för Västra City men utan att fastställa exploateringsgraden. Då kan olika modeller få chansen.
Om det inte går att bygga högt och tätt, för att markförhållandena inte tillåter det som Eva Eriksson ansåg, eller för att inte går att få lönsamt utan att hela Västra City blir som Stockholm Waterfront – ja, då återstår bara att låta bli!
Stockholm kan då förbli den stad ”i världsklass” som den redan är.

OLOF KLEBERG